Är vad jag kallar min psykolog.
Vill inte blanda ihop henne med mamma-Gittan så det blev till att döpa henne för den roll hon har.
Andra träffen idag. Hon verkar bra.
Jag har bara 2 kuratorer och 1 läkare att jämföra med så hon ligger bra till.
Vi pratar om allt möjligt som rör livet.
Idag var det nära till tårar efteråt. Tårar av att bli betrodd, någon som ser mitt tillstånd som allvarligt, som inte går att fixa på en fingerknäppning.
På måndag nytt läkarbesök.
Kommer (äntligen) få träffa en ny läkare. Detta på råd av vårdcentralen som själv tyckte detta utifrån kopplingen till läkaren och lite annat.
Känns bra men hoppas att få träffa någon som inte ger mig en klump i magen av nervositet, stressa mig utan hjälper mig komma dit att älska livet.
Det är min största önskan just nu;
Att få njuta livet här & nu utan dåligt samvete eller ett stressat hjärta som slår hårt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar